science fiction

Nu visas inlägg taggade med science fiction.

För ett par år sedan blev jag på en pub tillstucken en liten bok av författaren själv. Jag läste ganska snart ett par av novellerna och lade den åt sidan, fram tills nu.

Låt mig förklara rubriken. Att Svensson har läst sin Ballard blir förstås uppenbart av den ingående novellen ”Mordet på Olof Palme betraktat som recension av fiktiv kriminalroman”. Med Ballard delar Svensson också en förkärlek för stilblandning och en förkärlek för gränsen mellan teknik och natur, både den mellan tekniken och oss själva, och den mellan tekniken och den vilda naturen.

I en novellsamling kan man göra experiment, som kanske inte alla skulle passa in i en roman. Svensson börjar med en serie stilövningar baserade på tio svenska författare. De introducerar oss både till författarens bredd och till hans subtila humor.

Min personliga favorit är ”Ett svenskt Roswell?”, som beskriver en resa till ett övergivet flygfält i en norrländsk skog.

Det hela avslutas med titelnovellen ”Eld och rörelse”, som med brutal realism beskriver ett befäls upplevelser under ett anfallskrig.

Det här är en förtjusande liten bok, och jag ser fram emot nästa titel från Lennart Svensson.

Vill du köpa den finns information här.

Taggar: ,

The American Astronaut

The American Astronaut, Samuel Curtis, spelad av regissören Cory McAbee, kommer från Nevada. Tillsammans med sin samling sångböcker färdas han genom solsystemet i en rustik rymdfarkost.

Asteroidbältet är ett gränsområde, bortom vilket den starke råder. Där finns heller inga kvinnor. De har istället slagit sig ner på Venus där de lever i världsfrånvänd dekadens. Alltmedan han jagas genom denna värld av den excentriske Professor Hess, som händelsevis fyller år just då filmen utspelar sig, försöker Samuel Curtis tjäna en hacka genom noggrant utstuderad byteshandel.

Musikaliska nummer, med countrydoftande rock ’n’ roll-musik, fyller ut filmen. I asteroidbältets bistra kyla, accentuerad av svartvit foto med hög kontrast, verkar en dans och en sång vara det enda sättet att ge uttryck för sin mänsklighet. Ana alltså Professor Hess’ vrede då Samuel Curtis vägrar sjunga för honom på hans födelsedag!

Taggar: , , ,

The Fountain

The Fountain

The Fountain är Darren Aronofskys senaste film, och jag såg den igår kväll.

Musiken av Clint Mansell smälter perfekt samman med bildernas melankoliska stämning. Så snart jag sett filmen skaffade jag skivan med filmmusiken och har lyssnat på den gång på gång.

Läs hela inlägget här »

Taggar: ,

Komparativ solaristik

Jag såg till slut Steven Soderberghs Solaris härom kvällen.

Som man kan sluta sig till från titeln på den här sidan är jag en beundrare av Stanisław Lem, om än ibland ambivalent. När han själv uttalar sig om sina verk brukar jag tycka att han har en väldigt konstig uppfattning. Det gäller ännu mer när han pratar om Tarkovskys Solyaris.

Läs hela inlägget här »

Taggar: , ,